Nyheter

Den 10 oktober arrangerar Byanätsforum tillsammans med landets regionala bredbandskoordinatorer en konferens med regionala träffar som knyts samman med videolänk. – Det jag tycker är mest spännande med det här upplägget är att det blir en kombination av lokalt, regionalt och nationellt, säger Tommy Nilsson från Byanätsforums kansli.

Allt fler bredbandsföreningar börjar intressera sig för att hyra ut svartfiber. Men det gäller att veta vad man ger sig in på innan pengarna kommer till föreningskassan. – Ska man hyra ut svartfiber måste det ske med lönsamhet. Annars blir det på bekostnad av medlemmarna, säger Magnus Andersson från Byanätsforums kansli.

Ett byanät är beroende av en stabil elförsörjning och med det kommer även en kostnad till elbolagen. Men varför inte vända på kuttingen och själva börja producera el och istället få det till en inkomstkälla? – Vi stöttade hembygdsföreningen så att de kunde placera solceller på hembygdsgårdens tak, säger Åke Jansson, ordförande för TKF Fiberförening.

Det finns många paralleller som kan dras mellan hur Sverige elektrifierades på 20- och 30-talet och hur vi fått fiber till bygderna i dagens Sverige. Många elföreningar bildades då och engagerade stora delar av bygden men med tiden blev de färre på grund av sammanslagningar och uppköp. – Vi ser det som en stor fördel

Guifi.net är en satsning i spanska Katalonien för att samla landsbygdsbor och tillsammans med myndigheter bygga bredband på landsbygden där privata aktörer inte ser någon ekonomisk lönsamhet att bygga. – Vi är en stiftelse som jobbar för att främja öppna bredbandsnät den sista milen. Byborna får sedan själva välja om de vill lägga ut arbetet

Att driva en fiberförening kan liknas vid att driva ett aktiebolag med några miljoner i investeringsbudget. Det krävs kompetens och kapacitet att leda, organisera, sköta ekonomin och engagera människor. Forshällabygden fibers styrelsearbete leddes redan från början med en metod som skapar en kultur för engagemang och samarbete, Genuine Contact Program. Metoden innebär att ledamöterna blir

Eva Andersson från Bro på norra Gotland är ordförande för Bredband Bro ekonomisk förening och brinner för pedagogik och lärande. Hon ser många möjligheter nu när landsbygden digitaliseras allt mer och att bredbandsföreningarna har en viktig roll. – Kunskap och digitalisering är vad jag jobbar med i mitt företag. En ekonomisk förening kan också jobba

Ett sätt att utveckla föreningens verksamhet är att föreningen beslutar sig för att även bygga i grannbyn. På så sätt får man samtidigt ett bredare kundunderlag och med det blir det lättare att förhandla med tjänsteleverantörer. – En förening blir bara starkare av att få fler medlemmar, säger Sören Åkerblom som är kassör i Vall-Hogrän-Mästerby

Medlemsföreningar i Byanätsforum har möjlighet att få stöd och rådgivning utan att det kostar föreningen något. Skredsviks fiber är en av de föreningar som tagit del av detta. – Vi kan absolut rekommendera andra att ta del av Byanätsforums och Coompanions rådgivning, säger Robert Karlsson, ordförande för Skredsviks Fiber.

Byanätsforums andra webbinarium kommer att lägga tyngdpunkten på arbetet med säkerhet, robusthet och redundans i våra byanät. Den 25 april klockan 17:00 kan du få mer information från Robust Fiber, Ledningskollen samt Förängsudden Fiber. – Jag kommer att berätta hur byanät kan använda Ledningskollen för att skydda ledningar och underlätta egen och andras utbyggnad av